Kultur och hälsa och välbefinnande | Mot kulturkompassen: En sektorsplan

Denna briefing om kultur och hälsa och välbefinnande (kapitel 5) redigerades och samordnades av Amateo och Cluj kulturcenter och ingår i 10 policybriefingar i diskussionsunderlagetMot kulturkompassen: En sektorsplan' publicerad av Culture Action Europe. Läs sektorplanen för att upptäcka fler informationsflöden om:

• Konstnärlig frihet
• Arbetsvillkor
• Konstnärlig forskning, kultur och innovation
• Internationella kulturella relationer
• Kultur och hållbarhet
• Kulturellt deltagande
• Tillgång till kulturell och konstnärlig utbildning
• Kultur och säkerhet
• Kultur och digitalisering

ladda ner sektorplanen

Sammanhang

Världshälsoorganisationen definierar hälsa som "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller skröplighet". Detta perspektiv understryker rollen av sociala, emotionella och psykologiska förhållanden för att göra det möjligt för människor att leva med värdighet, samhörighet och mening. Kulturellt deltagande bidrar direkt till dessa förhållanden: aktiva former som sång, dans eller skapande av samhällets konst stärker handlingsfrihet, självförtroende och tillhörighet, medan receptiva former som att delta i konserter, utställningar eller kulturarv främjar reflektion, empati och gemensam identitet.

Viktiga dokument inklusive Världshälsoorganisationens granskning av omfattningen 2019, den 2022 CultureForHealth-rapporten, den EU:s övergripande strategi för psykisk hälsa, gruppen för kultur och hälsa inom ramen för den öppna samordningsmetoden och EU:s arbetsplan för kultur etablerar en robust evidensbas för dessa effekter och beskriver vägar för att integrera kultur i hälso-, utbildnings-, social- och sammanhållningspolitiken. Tillsammans visar de att konst och kultur har mätbara effekter på förebyggande, hantering, behandling och återhämtning från sjukdomar, och belyser deras potential som ett strukturellt element för välbefinnande.

Det finns dock fortfarande betydande brister på systemnivå. Eftersom kulturell engagemang fortfarande sällan erkänns som en avgörande faktor för hälsa och dess roll i andra sektorer är dåligt förstådd, förblir initiativen fragmenterade och saknar samordning. Den svaga integrationen av kultur i hälsopolitiken riskerar att instrumentalisera konsten snarare än att positionera den som jämlika partners. Som ett resultat fortsätter konstnärer och kulturarbetare att möta otillräckligt erkännande och ersättning, otillräckligt skydd och bristfälligt strukturellt stöd. Utbildning och projekt drivs till stor del enbart från kulturområdet, vilket skapar en obalans med hälsoaktörer och förlitar sig alltför ofta på kulturens redan begränsade budgetar. Ojämlik tillgång förvärrar problemen, där missgynnade och marginaliserade grupper ofta utestängs, både som deltagare och som yrkesverksamma. Slutligen förblir forsknings- och utvärderingsmetoder inkonsekventa och fragmenterade, vilket begränsar den robusta evidensbas som beslutsfattare och hälsosystem behöver.

Även om hälsopolitiken fortfarande primärt är medlemsstaternas ansvar, kan EU stärka välbefinnandet genom strategiska, sektorsövergripande åtgärder. Kultur spelar en viktig roll för att stödja vår mentala och sociala hälsa och kan bidra till inkludering, social sammanhållning och motståndskraft inom hälso-, utbildnings-, ungdoms-, social-, aktivt åldrande- och omsorgspolitik. Befintliga program som Erasmus+, Kreativa Europa, det nya europeiska Bauhaus-programmet och sammanhållningspolitiken erbjuder redan mekanismer för att integrera kultur inom dessa områden. Andra program saknar dock ingångspunkter för kulturella insatser. Samtidigt visar EU:s svar på globala utmaningar, inklusive väpnade konflikter, migration och klimatkrisen, hur kulturella tillvägagångssätt kan bidra till att gå bortom isolerade lösningar mot mer holistiska strategier som stärker kollektiv hälsa, social motståndskraft och jämlikhet.

förslag

• Anta en EU-rekommendation om kulturellt deltagande som en avgörande faktor för hälsa och socialt välbefinnande, som kräver att medlemsstaterna integrerar kultur i hälso- och sociala strategier på alla nivåer, inklusive åtgärder som stöder arbetskraften som utför dessa aktiviteter.
• Regelbundet rapportera om frekvensen av aktivt och mottagligt kulturellt deltagande per region, ålder, inkomst och social grupp; koppla det till självrapporterat välbefinnande, med riktmärken för att minska skillnader (genom Eurostat och nationella undersökningar).
• Förankra kulturellt deltagande inom EU:s ramverk för mänskliga och sociala rättigheter (såsom EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska pelaren för sociala rättigheter).
• I samarbete med Världshälsoorganisationen/Europa, utveckla EU-riktlinjer för integrering av konst i hälso- och sjukvårdssystem, vilka omfattar procedurer, roller och implementeringsstandarder.
• Främja samarbetsmodeller där kulturexperter arbetar som partners med hälsoteam på sjukhus, äldreomsorg och psykiatriska miljöer utan att kompromissa med professionella gränser eller instrumentalisera kultur.
• Ge Eurostat i uppdrag att integrera kulturkänsliga mätvärden för individuellt och kollektivt välbefinnande – identitet, tillhörighet, tillit, generationsöverskridande utbyte och samhällsengagemang – i undersökningar.
• Finansiera Horisont Europas kluster som kombinerar konst, samhällsvetenskap, neurovetenskap och hälsa för att utveckla nya ramverk för att förstå och mäta välbefinnande. Erkänna konstnärliga och deltagande metoder som giltiga vid sidan av traditionell biomedicinsk forskning. Integrera konst och humaniora i medicinsk och hälsovetenskaplig utbildning för att främja ett mer holistiskt och inkluderande synsätt på hälsa.
• Finansiera konst- och hälsoåtgärder främst från hälso-, social- eller regionala budgetar (inte kulturens begränsade medel), och etablera fleråriga, strukturella finansieringslinjer utöver korta projekt för att säkerställa hållbarhet och sektorutveckling.
• Stärk samhällsinfrastruktur (skolor, bibliotek, kulturcentrum, offentliga platser och festivaler) som dagliga ingångspunkter för kreativitet och kollektivt välbefinnande genom Erasmus+, AgoraEU, nationella och regionala partnerskapsplaner och det nya europeiska Bauhaus-programmet (NEB Lab).
• Inrätta ett observationscenter på EU-nivå inom befintliga kunskapsinfrastrukturer (t.ex. Kunskapscentrum för kultur, Knowledge4Policy, Eurobarometer, Eurostat, CultureForHealth) för att syntetisera bevis, utveckla gemensamma ramverk och samla bästa praxis.
• På nationell nivå, stödja skapandet av kompetenscentrum inom konst och hälsa som nav för utbildning av yrkesverksamma, samarbete över sektorer och samhällsbaserat stöd.
• Integrera kulturellt välbefinnande i klimat- och hållbarhetspolitiken i linje med Agenda 2030 för hållbar utveckling.
• Finansiera ungdomsprogram som kombinerar konstnärlig praktik, identitetsutforskning, stöd från andra och vägledning för psykisk hälsa, inklusive säkra fysiska och digitala kulturella nav. Stärka konstutbildningen i skolor för att göra det möjligt för unga att uttrycka sin kreativitet i en trygg, icke-dömande och icke-konkurrenskraftig miljö som främjar sociala band.
• Stödja konstbaserade initiativ som minskar utbrändhet, bygger motståndskraft och hjälper arbetstagare att anpassa sig till en föränderlig värld. Inkludera kulturellt engagemang i vårdprotokoll och personalstödsystem för att skydda arbetstagarnas mentala hälsa, emotionella välbefinnande och känsla av tillhörighet.
• Stödja samhällsbaserade konstprogram integrerade med sociala tjänster och omsorgstjänster för att främja kognitivt, emotionellt och socialt välbefinnande bland äldre vuxna.
• Prioritera den psykiska hälsan hos konstnärer och arbetstagare inom de kulturella och kreativa sektorerna som en strukturell fråga. Stärka forskningen på EU-nivå om psykisk hälsa inom de kulturella och kreativa sektorerna, inom olika yrken, statusar, mobilitetsmönster och stressfaktorer. Ta itu med långsiktiga risker såsom bristande tillgång till finansieringsmöjligheter, regleringsfrågor, relaterade administrativa bördor (inklusive visum), ekonomisk osäkerhet samt social och prestationsångest. Stödja systemiska lösningar (tillgängliga psykiska hälsovårdstjänster, förebyggande vård och kamratbaserat stöd) anpassade till verkligheten inom kultursektorn.
• Säkerställa riktat stöd för psykisk hälsa och välbefinnande för konstnärer och arbetare inom kulturella och kreativa sektorer från marginaliserade och utsatta bakgrunder, inklusive personer med funktionsnedsättning, tvångsförflyttade personer, vårdgivare, framväxande konstnärer, HBTQ+-personer, etniska minoriteter, ursprungsbefolkningar och de som lever i konfliktområden. Sådant stöd bör erkännas som en strukturell prioritet och ges genom en blandning av formell och informell utbildning och kulturellt känsliga, förkroppsligade och samhällsbaserade strategier för emotionell motståndskraft.
• Lansera EU-omfattande informationskampanjer om konst och hälsokunskap.

Bilaga: Resurser

1. Konst och hälsa: Stödja psykiskt välbefinnande hos tvångsförflyttade personer, Världshälsoorganisationen, 2022.
2. Meddelande om en heltäckande strategi för psykisk hälsa (KOM/2023/298 slutlig), Europeiska kommissionen, 2023.
3. CultureForHealth-rapport: Kulturens bidrag till hälsa och välbefinnande, Kultur för hälsa / Kulturåtgärder Europa, 2022.
4. Kultur, hälsa och välbefinnande (kapitel i Hälsans och välbefinnandets sociala ursprung), Cambridge University Press, 2001.
5. Kulturens växande roll för hälsa och välbefinnande, Kulturåtgärder Europa, 2025.
6. Handbok för välbefinnande, Noba Scholar (DEF Publishers), 2018.
7. Hälsa som fullständigt välbefinnande: WHO:s definition och bortom, Folkhälsoetik (Oxford University Press), 2023.
8. Att mäta välbefinnande: Tvärvetenskapliga perspektiv från samhällsvetenskap och humaniora, Oxford University Press, 2021.
9. Psykisk hälsa, välbefinnande och internationell kulturell mobilitet. Rapport och policy, På resande fot, 2024.
10. Oxford lärobok i kreativ konst, hälsa och välbefinnande, Oxford University Press, 2016.
11. Positionsdokument om kultur, hälsa och välbefinnande, Kulturåtgärder Europa, 2024.
12. Social förskrivningspolicy, forskning och praktik: Omvandling av system och samhällen för förbättrad hälsa och välbefinnande, Springer Nature, 2024.
13. Statussyndromet: Hur social status påverkar vår hälsa och livslängd, Macmillan / Bloomsbury, 2004.
14. Välbefinnande: Alternativa politiska perspektiv, LSE Press, 2022.

Kulturkompass för Europa

En kort sammanfattning av hur förslagen i policybriefingen relaterar till Kulturkompass för Europa som offentliggjordes av Europeiska kommissionen i november 2025 kommer att tillhandahållas snart.