Kultur och digitalisering | Mot kulturkompassen: En sektorsplan

Denna briefing om tillgång till kultur och digitalisering (kapitel 10) redigerades och samordnades av MCA och ingår i 10 policybriefingar i diskussionsunderlagetMot kulturkompassen: En sektorsplan' publicerad av Culture Action Europe. Läs sektorplanen för att upptäcka fler informationsflöden om:

• Konstnärlig frihet
• Arbetsvillkor
• Konstnärlig forskning, kultur och innovation
• Internationella kulturella relationer
• Kultur och hälsa och välbefinnande
• Kultur och hållbarhet
• Kulturellt deltagande
• Tillgång till kulturell och konstnärlig utbildning
• Kultur och säkerhet

ladda ner sektorplanen

Sammanhang

När vi talar om digitalt menar vi, enligt Europeiska kommissionens definition i DIGITAL Europe-programmet, allt som är "teknik och infrastruktur [som] vi förlitar oss på för att kommunicera, arbeta, främja vetenskap och besvara samhällsproblem". Av denna anledning kan vi identifiera det digitala inflytandet i två riktningar: omvandlingen av arbetet inom kultursektorn och den kulturella dimensionen av den digitala miljön.

Det digitala rummet, både online och offline, är i grunden ett kulturellt rum: digitala plattformar och verktyg genererar utbyten mellan olika människor, möjliggör självuttryck, skapar, interagerar, utbildar och bygger gemenskaper. Dessutom är artificiell intelligens och algoritmer nu system för att hantera kunskap och kulturell representation (med erkända problem med att partiskhet fortsätter). Nedan beskriver vi de viktigaste möjligheterna och utmaningarna, följt av en uppsättning strukturella lösningar och kompletterande stödåtgärder.

• Kultur i den digitala världen

Digital teknik är nu en del av det kulturella vardagen, för både skapare och publik. Det är därför kulturella rättigheter, som anges i Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ratificerat i hela Europa), spelar lika stor roll online som offline. Internet och digitala verktyg erbjuder stor potential att demokratisera kulturellt skapande, spridning och tillgång. Den snabba utvecklingen av digital teknik och AI väcker dock frågor om rättvisa, transparens, mångfald, representation och rättvis lön för kreativt arbete, särskilt där marknaderna domineras av ett fåtal aktörer och reglering fortfarande saknas.

Vad kan görasEn av lokalerna för Europas digitala decennium är att allt som är olagligt offline också ska vara olagligt online. Det är därför viktigt att EU tar ställning för att skydda kulturella rättigheter även på detta område.

• Använd digitalt där det tillgodoser verkliga behov

Alltför ofta implementeras digitala verktyg utan verklig forskning om vad lokala kultursamhällen behöver. När detta sker uppifrån och ner, under en politik som säger att "modernisera till varje pris", kan det alienera personal och publik. Lika viktigt är att människor bör ha rätt att förbli analoga: yrkesverksamma, institutioner och konstnärer måste kunna vägra att använda digitala verktyg i sitt arbete utan att bli åsidosatta eller utestängda.

Vad kan görasEU bör stödja praktisk forskning om sektorns behov och var digitala verktyg verkligen hjälper, investera i att minska den digitala klyftan för kulturarbetare och ta itu med eventuella jobbomplaceringar på grund av digitalisering och AI-användning (kompetens, övergångsstöd, rättvisa skyddsåtgärder). Lika viktigt är att erkänna och skydda analoga metoder som en värdefull del av ett pluralistiskt och hälsosamt kulturellt ekosystem.

• Digital styrning för och med kultursektorn

Digital politik formar det kulturella rummet, så den behöver insikt från kulturorganisationer och institutioner. Kulturellt och konstnärligt arbete bygger ofta på överläggningar, inkludering och förhandlingar – värderingar som kan balansera marknadsdrivna strategier. Ändå är kulturarbetare sällan involverade i, eller ens medvetna om, europeisk och nationell digital politik. Digital styrning bör öppnas upp för kollektiv utformning på lokal, nationell och EU-nivå. Det innebär att skapa praktiska forum för dialog och konstruktiv oenighet.

Vad kan görasKulturorganisationer kan fungera som testplatser för bottom-up, deltagande modeller för digital styrning. Samtidigt bör kulturarbetare involveras i europeiskt digitalt beslutsfattande, och kulturinstitutioner kan engagera publik och samhällen i att utforma sina egna digitala strategier.

• Skydda kulturarv genom digitala medel

Den ryska invasionen av Ukraina och förstörelsen i Gaza visar hur sårbart kulturarvet är och varför det måste skyddas både fysiskt och digitalt. För immateriellt kulturarv innebär bevarande också att möjliggöra kollektiv omtolkning och generationsöverskridande överföring; det kräver att kulturell aktörskap bevaras i digitala rum.

Vad kan görasEU:s stöd för digitalisering av kulturarv bör gå utöver riktlinjer till direkt finansiering för institutioner, med fokus på att förbättra digitaliseringen på gräsrotsnivå. Detta arbete bör samordnas med befintliga EU-initiativ så att kulturminnet bevaras, är tillgängligt och delas i stor utsträckning.

• Författarskap och ersättning i en AI-värld

Generativ AI tränas på stora mängder kulturellt innehåll, ofta utan skaparnas vetskap eller samtycke. Detta undergräver rättvis lön och korrekt erkännande, och riskerar att flytta författarskap från skapargrupper till företag som kontrollerar datamängder och output.

Vad kan görasAI-lagen och uppförandekoden/uppförandekoderna skyddar inte tillräckligt skapare eller etablerar ett system för rättvis ersättning. EU:s politik bör kräva transparent offentliggörande av utbildningsdata och skapa genomförbara och tillgängliga mekanismer för samtycke och ersättning som går utöver möjligheterna att välja bort dem. Tydliga regler om tillskrivning, licensiering och intäktsdelning måste byggas in i AI-styrningsramverk så att de kulturella och kreativa sektorerna behåller meningsfull kontroll över hur deras verk används och erkänns.

förslag

• En "rätt till kultur" som en ny princip i det digitala decennietEuropeiska kommissionen bör lägga till "rätten till kultur" till de sex digitala rättigheter som redan ingår i Europeiska deklarationen om digitala rättigheter och principer att skydda kulturella rättigheter online och stödja idén om kulturell demokrati i den digitala sfären.
• Kartlägg verkliga behov vid utformning av digitala policyerNärhelst Europeiska kommissionen vill lansera en digital strategi som rör det kulturella och kreativa området (såsom den framtida strategin för AI för kulturella och kreativa näringar, tillämpning av AI-strategin etc.), bör processen inledas med en Eurobarometerundersökning som undersöker verkliga behov när det gäller verktyg, kunskap och engagemang från lokalsamhället/publiken.
• Lansera en öppen samordningsmetod för kollektiv digital styrning i kulturella miljöerTillsammans med medlemsstaterna och sektorsrepresentanter, lansera en öppen samordningsmetod för att utforska bästa praxis på gräsrotsnivå för samråd med lokalsamhället, samskapandeprocesser och egenmakt inom digital styrning i kulturella miljöer. Målet är att ta fram en tids- och ansträngningsbesparande verktygslåda för kulturorganisationer och institutioner för att tillämpa bottom-up-strategier för digital styrning.
• Bedöm EU:s upphovsrättsramverk och fastställ rättvis ersättning i den digitala informationsekonomin. Recension Direktiv (EU) 2019 / 790 och relaterade lagar för att säkerställa att utbildning av generativ AI på upphovsrättsskyddade verk kräver auktorisation, ersättning (inklusive licensiering) och transparens. Ramverket bör omfatta rättighetsinnehavare och även kräva att modeller som utbildats på informationsgemensamma tillgångar (t.ex. allmänt tillgängligt digitaliserat kulturarv) bidrar meningsfullt till kostnaderna för att skapa, kurera och bevara kultur och kunskap.
• Finansiera kulturinstitutioner som lokala nav för digital styrningFör att testa deltagande modeller för digital styrning med utgångspunkt i botten bör kommissionen finansiera kulturinstitutioner och organisationer genom Interreg (eller dess efterföljare i nästa fleråriga budgetram) för att bygga lokala samhällsförsamlingar. Med hjälp av Justeringsmonteringsmodellskulle dessa församlingar tillsammans utforma digitala strategier skräddarsydda för varje institutions behov. De institutioner som finansieras genom detta system skulle bilda ett representativt rådgivande organ för kommissionen om digital styrning.
• Investera i digitalisering av materiellt och immateriellt kulturarv. Genom DIGITAL Europe (eller dess efterföljare i den nya fleråriga budgetramen, dvs. Europeiska konkurrenskraftsfonden) och de nationella och regionala partnerskapsplanerna, lansera nationella digitaliseringsstrategier för gallerier, bibliotek, arkiv och museer. Villkora finansieringen med: (i) balans mellan materiellt och immateriellt arv, (ii) möjliggöra kollektiva omtolkningsprocesser, och (iii) säkerställa rättvis representation av olika minoritetsgrupper. Kräva att allt digitaliserat innehåll dirigeras till Gemensamt europeiskt datautrymme för kulturarv via nationella och tematiska aggregatorer.
• Finansiera digitala färdigheter, värdesätt analoga metoder. Genom Erasmus+ och DIGITAL Europe (eller deras efterföljare i nästa fleråriga budgetram), stödja kapacitetsuppbyggnad för kulturarbetare så att de kan utveckla digitala färdigheter och självständighet. Finansiera utbildning, facilitering och infrastruktur som möjliggör samarbete och stärker kollektiv handlingskraft, samtidigt som man tar itu med digitaliseringens nackdelar. Avgörande är att finansieringen också bör erkänna rätten att förbli analog: konstnärer, arbetstagare och institutioner måste ha friheten att tacka nej till digitala verktyg utan att straffas, och analoga metoder bör uttryckligen accepteras vid utvärdering och bedömning.

Bilaga: Resurser

1. Sammanfattningsförsamling om AI och allmänningen — Resultat och lärdomar, Öppen framtid, 2024.
2. Bortom AI och upphovsrätt — Finansiering av ett hållbart informationsekosystem, Öppen framtid, 2025.
3. Kokböcker — Digital Leap (Erasmus+-projektet 2020–2022).
4. Uppdragsbeskrivning — Aktionsgruppen för digitalisering och AI, Culture Action Europe; Michael Culture Association, 2024.
5. Museer banar väg i ett AI-drivet samhälle, Nätverk av europeiska museiorganisationer, 2024.
6. Om digital etik för kulturorganisationer, Europeiska nätverket av kulturcentrum, 2023.
7. Öppet brev: Att omvärdera digitala metoder och utrymmen, 20+ kulturella nätverk, 2025.
8. Plan de Derechos Culturales (Plan för kulturella rättigheter), Ministerio de Cultura de España, 2025.
9. Positionsutlåtande: Viktiga budskap för den fleråriga budgetramens framtid, Michael Kulturförening, 2025.

Kulturkompass för Europa

Ocuco-landskapet Kulturkompass för Europa släpptes av Europeiska kommissionen i november 2025 iinkluderar ett avsnitt om hur kultur och kulturarv blir mer konkurrenskraftigt, motståndskraftigt och sammanhängande (avsnitt 5), med två delar som direkt berör den digitala sektorns betydelse för kulturen (underavsnitt 5.1 och 5.3). Kommissionen erkänner att ”Det är avgörande att uppmärksamma frågor som spridningen av AI-genererat innehåll, tillgång till data och finansiering, samt beroendet av teknik utanför EU. och tror ”En framåtblickande och gynnsam regelmiljö är avgörande för Europas kulturella och kreativa sektorer och industrier"Som en del av detta, de tillkännager en ny AI-strategi för kulturella och kreativa sektorer, samtidigt som de upprepar sitt stöd för digitalisering och digital omvandling av kulturarvssektorn genom initiativ som bland annat Europeana och Gemensamt europeiskt datautrymme för kulturarv.

Kulturkompassen åtföljs av ett utkast till gemensam deklaration med titeln ”Europa för kultur – Kultur för Europa” som ska godkännas och undertecknas av Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och EU:s råd. Detta preliminära utkast innehåller en särskild artikel om AI-system och kultur, med ett åtagande att:

• främja mänskligt skapande och europeisk kulturell och språklig digital suveränitet, och ta itu med etiska risker med fördomar och kulturell homogenisering;
• skydda immateriella rättigheter genom att ta itu med AI:s inverkan på kreatörers ersättning;
• övervaka och mildra AI:s inverkan på jobb; och
• främja användningen av AI som ett verktyg för att stödja kulturella och kreativa yrkesverksamma.

När det gäller att bevara kulturarvet genom digitala medel åtar sig deklarationen också att “skydda, bevara och främja Europas rika natur- och kulturarv – både materiellt och immateriellt – samtidigt som utnyttja digital teknik för att främja dess bevarande, åtkomst och innovation. "